onsdag 27 oktober 2010

Förändringarnas tid

Måndagen den 23/8 kl 22.28 föddes så äntligen Malcom, 4075 gr tung och 53,5 cm lång.
Malcom endast någon timme gammal
Nu har det gått 2 månader sedan Malcom kom till världen. Hur underbart och häftigt är det inte med en ny liten människa i familjen o vilken förändring sen!? Allt tar minst dubbelt så lång tid, det är saker överallt o tro att man ska hinna allt man tänkt sig... pytsan! Man får vara lycklig att man hinner äta och om man hinner duscha ;-)Men även om det är tungt ibland för att det tagit tid att ställa om sig, dra ner på tempot o kraven vad man ska kunna o hinna göra, så är det helt underbart. När han ler tillbaka mot en kl 04.30 på morgonen så gör det inget att man inte får sova hela nätterna och att man inte hinner göra allt man vill. För då smälter hjärtat och det är SÅ värt det!
En glad kille 6 veckor
Vad tycker katterna då? Izze tycker nog att det är ganska OK med en bebis i huset. Han ligger gärna vid mina fötter eller bredvid när jag ammar. Som den duktiga "storebrodern" han är så vaktar han även Malcom när han sover i vaggan. Visst är Malcom på sämre humör o skrikig så vill Izze väldigt gärna gå ut, vem vill då inte det? ;-) Sen har han kommit på att om han sätter sig på vagnen när Malcom sover ute så då går det väldigt fort att han får komma in, annars är både han och Nora förvånadsvärt ointresserade av att vara i vare sig vagnen eller vaggan.
Nora har varit mer svårflörtad när det kommer till bebis, inget som förvånat mig dock, men hon smälter sakta men säkert. Nu byter hon inte "kommun" direkt när Malcom skriker. Hon har även börjat att sova i sängen med oss igen.
Izze som än så länge är både tyngre o större än lilleman.
Den som blivit mest "lidande" av att Malcom kommit till världen är tyvärr Epona, inte för att det verkat gått någon större nöd på henne. Hon har inte gjort många knop i sommar eller nu i höst. Det som varit positivt är att hon lagt på sig lite hull så förhoppningsvis ska vi ha lite att bygga muskler av i vinter, när vi nu ska komma igång o börja träna...
Har hunnit HCM testa katterna i höst o bägge har fina hjärtan, vilket glädjer mig nå oerhört då jag varit orolig för Izze med tanke på att hans mor tyvärr har HCM.
Så nu har jag börjat planera för att para Nora någon gång under vintern. Har span på en hane så vi får se vad det blir av det.